
Unknown artist
Hyvel med tecken på handtagsdelen av järnet, använd vid byggandet av museets första tehus. Hyvlarna har troligtvis införts av portugiser eller holländare under 1500- tidigt 1600-tal, då de naturligtvis drogs på det sätt som européer plägar göra, men de anpassades snart till det japanska sättet att dra hyveln och sågen motsatt europeiskt sätt. Träet brukar vara ek. Före ankomsten av dessa hyvlar avändes yxliknande redskap (chona på japanska) till den första släthetsgraden. Chona kräver stor skicklighet och innebär bärande av skyddskor, ifall man skulle råka slinta. Enligt inhemska historiker användes sedan en s k yariganna ("spjuthyvel") till slutarbetet. Detta redskap lär enligt Hommel ha försvunnit, men namnet "ganna" övertogs av hyvelkategorin. Litt: Hommel, Rudolf P. 1937?. China At Work. New York, s 243-44. Slutfinishen fick man genom att använda torkade delar av "skurväxten" (översatt från engelskan) tokusa som innehåller en hög halt av kisel. Såsmåningom kom det fram många olika varianter av hyvlar för specifika behov. Kodansha 1983, vol 1 s 244-45.
Sign in to order prints, canvas, and more of this work. Browsing and full-resolution downloads stay free.