
2005
Publicerad "Wadek Sloma. En polsk ubåtsman i Mariefred" (2006), sidan 135. "Vår vistelse i Marielund blev förlängd. Kriget tog slut i maj men vi blev inte fria förrän på hösten [...] Jag hade bestämt att jag skulle åka hem till Polen efter kriget. Men när det kom en delegation från Polen för att förhandla med Sverige om våra båtar och många av de höga officerarna inte kunde prata polska, då ändrade jag mig. Då förstod jag att om jag återvände skulle jag antagligen hamna i fängelse, bli fånge igen.Vi hade kämpat för ett demokratiskt Polen inte ett kommunistiskt, styrt av Sovjetunionen. Bara en enda av officerarna och ungefär hälften av besättningsmännen återvände till Polen. Det var de som var gifta och hade barn i Polen som åkte tillbaka. Men de flesta fick ett helvete och många av dem hamnade i fängelse. En del blev till och med avrättade. Det var hemskt. Men vi som var grabbar, unga och obundna och kunde arbeta och skapa oss en framtid här i Sverige. Vi stannade kvar och jobbade hårt. Mitt utgångsläge var noll den dagen jag lämnade förläggningen. Jag stod i porten vid Marielund med mina ägodelar: en rostig cykel som jag lyckats köpa, en liten väska med personliga saker och två filtar som jag fått från förläggningen. Jag hade varken mat eller bostad"/Ur boken "Wadek Sloma" sidan 132-133. Fler foton finns, se fotoprotokoll. Se även intervju med Wadek Sloma 2005-12-22
Sign in to order prints, canvas, and more of this work. Browsing and full-resolution downloads stay free.