Skål, Husgeråd, Bärbar bronskopp, Cup, Household utensil

Unknown artist

Den här bronsskålen påminner till sin form om en halv kalebass. Den har en utsvängd kant och sidorna går i en jämn båge ner till den runda basen. På ena sidan sitter en ring fast i kärlet med en nit och två blomformade brickor. Den ena brickan sitter mellan ringen och koppens vägg och den andra på koppens insida. Koppens utsida är dekorerad med sju lotusblommor: sex av dem ringar in den sjunde som är omgärdad av ett slingrande lotusmönster. Dekoren är gjord enligt en traditionell metallinläggningsteknik som heter "ipsa" på koreanska. Dekoren har graverats in i bronsytan och fördjupningarna har sedan fyllts med tunn silvertråd. Inläggningarna och efterbehandlingen med hammare på utsidan har gjort att mönstret syns i lätt upphöjd relief på insidan. Skålens mässingsfärgade yta är blank och ärgad endast på några få ställen. Av den runda botten och ringen att döma var detta en bärbar dryckeskopp som också kunde knytas fast vid bältet eller vid packning. Den teknik med vilken man graverade in metall på en annan metallyta kallades ipsa och användes för dekoration av metallgods så tidigt som under De tre kungarikenas tid (57 f kr - 668 e kr). Då bestod inläggningarna bara av raka motiv, men under Förenade Silla och senare under Goryeo och Joseon användes små metallplattor och metallblad som kunde graveras in och täcka större ytor. Ofta återkommande motiv för metallinläggningar var drakar, fenixfåglar, vattenlandskap med pilträd och vattenfåglar, lotusmönster och tecken i sanskrit. Både religiösa och sekulära föremål hade inläggningar, till exempel rökelsebrännare, vattenflaskor, ljushållare, svärd och skålar. Den här sanggamtekniken hittar man framförallt på celadongods från 1100-talet till 1300-talet och kan ha utvecklats från metallinläggningstekniken.