Sakristians portal, Tensta kyrka, Tensta socken, Uppland 2004

Dellbeck, Johan

Bilden har tagits i samband med kulturhistorisk karakterisering av Tensta kyrka, Tensta socken, Uppland 2004. Invändigt får kyrkan sin karaktär av den rika medeltida målningsskruden på väggar och valv samt den ålderdomliga, välbevarade fasta inredningen. På norra korväggen finns en målning av en man i riddarutrustning som håller i ätten Oxenstiernas vapen. Målningen föreställer sannolikt ägaren till Salsta Bengt Jönsson Oxenstierna, som också antas ha bekostat målningarna. Det är mycket ovanligt att ett porträtt i en medeltidskyrka kan knytas till en verklig historisk person. I långhusets västra travé finns även målningar av den heliga Birgitta och hennes uppenbarelser, Birgittalegenden. Denna Birgittasvit är unik och saknar motsvarighet i medeltida svenskt kyrkomåleri. Målningarna i Tensta är tillkomna 1437 och utförda av konstnären Johannes Rosenrod sedan långhus och kor försetts med tegelvalv. Målarens signatur och årtalet 1437 finns i koret. Kyrkans inre har ursprungligen haft en mycket högre resning eftersom långhuset varit täckt av ett trätunnvalv och koret av ett klöverbladsformat trävalv. När tegelvalven murades sänktes rumshöjden rejält. Spåren av trävalven ses tydligt på kyrkvinden genom formen på de välbevarade medeltida takstolarna. Vinden nås genom en murad trappa i långhusets norra mur i dess västligaste travé. På vinden ser man även den träkonstruktion som burit upp takryttaren som fanns kvar fram till 1700-talet. Ovanför tegelvalven på långhusets östra vägg finns tre vitputsade, stora blinderingsnischer som ursprungligen varit synliga nerifrån kyrkorummet på den tiden det höga trävalvet fanns. Vapenhuset är ovanligt stort och täckt med två putsade kryssribbvalv av tegel. Golvet är belagt med tegel. Porten till långhuset har en rikt profilerad omfattning i tegel som putsats och målats. Vapenhusets kalkmålningar på väggar och valv är tillkomna i början av 1500-talet. Det är berättande figurmålningar som speglar medeltidens föreställningsvärld. Långhus och kor har golv av kalkstensplattor förutom västligaste travén som har tegelgolv. Ett flertal äldre gravstenar ligger i korgolvet och långhusets mittgång. Långhuset är tre travéer långt, koret är smalare än långhuset och består av en travé. Valven är putsade ribbvalv av tegel som bärs upp av kraftiga valvknektar. I västra travén finns en orgelläktare. Läktaren och läktarbarriären är i sin nuvarande form från 1780-81 då även en ny orgel tillkom. Orgeln med sin fasad är bevarad och restaurerad till ursprungligt skick. En trappa upp i västra travén finns ett avskilt rum med tunnvalv som nås från vindstrappan. Kyrkans västparti saknar bänkinredning. Intill västra gavelmuren står en av kyrkans två medeltida dopfuntar. Bänkinredningen i långhuset består av två kvarter slutna med gavlar, dörrar och barriärer. Den tillkom på 1700-talet. I triumfbågen mellan långhus och kor finns de båda herrskapsbänkarna som höjer sig en bit över resten av bänkinredningen. Bänkinredningen uppvisar patina med sin ålderdomliga marmorering i blågrönt. Vidare finns kyrkvärdsbänkar i samma stil i koret mot södra och norra väggen.