Porträtt

Unknown artist

Huvudliggaren: "Porträtt, dagerrotypi, plåt, glas, papp. Plåt m sittande dam ca 1860, Kitty Oxehufvud f Melin enl uppg på baksidan. Troligen Johanna Christina (1809-74). Vit passepartout m guldrand under glaset, limmad pressad guldlist, bandögla. H 14 cm B 10 cm. Depnr MCCCXXXIV. Gåva 7/6 1988 av Anders Gustaf Oxehufwud, La Grange, Texas, USA." Dagerrotyp / daguerreotyp. Dagerrotyp / daguerreotyp. Katalogkort: Intet utöver huvudliggaren. Dagerrotyp i ram, porträtt av medelålders kvinna, enligt påskrift på baksidan Fru Kitty Oxehufvud, f. Melin. Närmast helfigur, en face, sittande i stol med högt ryggstycke. Mittbena, slätt hår uppsatt baktill. Klädd i mörk krinolin och kappa av sidenmoiré med vida ärmar och spets kring öppningen. Örhängen, ring på vänster ringfinger och brosch framtill på klänningen. Lutar sin vänstra arm mot litet bord med mönstrad duk. Ovanpå bordet blomsteruppsättning i vas av pressad metall. Helt glasad ram. Passepartout av vitt papper med tryckta linjer i guld runt den 8-kantiga dagöppningen. Kantlist av mönsterpressat, förgyllt papper. Bakstycke av vitt papper, kant i ljusgrönt. Handskrivet med blyerts på baksidan "MCCCXXXIV 176" samt text enligt ovan. Upphängningsögla av ljusgrönt siden. /Maria Maxén 2008-09-23 Daguerrotypi är det äldsta praktiskt användbara fotografiska förfarande som efterlämnat ett varaktigt resultat. Metoden utvecklades på 1830-talet av Louis Jacques Mandé Daguerre och Nicéphore Niepce. Efter Niepces död 1833 fortsatte Daguerre ensam att utveckla metoden. År 1839 offentliggjordes uppfinningen i den franska vetenskapsakademin och samma år skänkte franska staten den som gåva till mänskligheten genom att med livränta friköpa patentet från upphovsmännen. Metoden består i att en silverpläterad kopparplåt utsätts för jodångor som bildar ett ljuskänsligt skikt av silverjodid. Efter exponering i kameran framkallas plåten i kvicksilverångor och en positiv men spegelvänd bild uppstår. Fixeringen skedde ursprungligen i en koksaltlösning som senare kom att ersättas av en natriumtiosulfatlösning. Dagerrotypen är unik och kan endast mångfaldigas genom omfotografering. Den har karaktär av en spegel och måste vinklas mot en mörk bakgrund för att bäst kunna uppfattas. Dagerrotyper förekommer ofta i små etuier där bilden ligger väl emballerad och skyddad bakom en glasskiva. I Sverige gav Albert Bonnier redan 1839 ut en bruksanvisning i bokform, "Daguerrotypen, teoretiskt och praktiskt beskriven". Han importerade även själva utrustningen för framställandet av dagerrotyper. Bilderna utfördes vid 1840-talets mitt även med handkolorering. Dagerrotypen hade mycket stor betydelse som bildmedium från 1839 fram till 1850-talets mitt. /www.ne.se 2008-04-24